12 januari 2018

26 Bärande (17 av 365)


Den här lilla statyetten eller vad man kallar det står i mitt fönster. Den är oansenlig och inte det minsta värdefull i pengar räknat. För rätt många år sedan nu var det inte alls självklart att jag någonsin skulle bli mamma - det var många många års kamp att komma dit. Vid ett tillfälle gick jag i en butik med souvenirer och krims-krams utan någon som helst tanke att köpa något. Då plötsligt så stod den här där på en hylla och sa åt mig att ta med den hem. Jag avfärdade det hela och gick vidare. Men gick sen tillbaka och gjorde precis så.... inte långt efteråt väntade vi vår dotter. Naturligtvis har denna figur inget med den saken att göra - men den blev på något sätt symbolisk. Och som kvinnan på bilden bär sitt barn vill jag bära mina - även om de nu är för stora för att bokstavligen bära dem. Men jag är så glad och tacksam över att de kom till mig. Och varje dag när jag tittar på denna påminns jag om att inte ta dem för givet - att de är en gåva!

12 kommentarer:

  1. Jag förstår att du tog med den hem. Den har något visst. Men det är svårt att säga vad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, för mig är den symboliskt viktig :)

      Radera
  2. Jag föll för din bild med blombladen kring, jag kan förstå din känsla kring n, den har något i sig!!

    SvaraRadera
  3. Så fin bild och fint skrivet.

    SvaraRadera
  4. Men åh så fint! Och roligt, för det hade nästan kunnat vara jag som skrivit texten. Förvisso om en liten stentavla i stället för en liten staty och jag hann lämna staden innan jag ångrade mig på riktigt (varför skulle jag ha den -vi kunde ju inte ens få barn). Nämnde den på bloggen och ett par veckor senare låg den i brevlådan, skickad av en, för mig okänd, bloggläsare som visade sig bo nära den lilla butiken. Nu har vi mot alla odds två små barn -verkligen verkligen en gåva!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men åh vilken fin berättelse. Vilken bloggläsare!! Och grattis till era små. Jag förstår er glädje!!

      Radera
  5. Jag blir rörd av bild & text. Jag själv fick domen att aldrig kunna få egna barn av läkarna. En operation senare har vi 2 egna juveler. Helt fantastiskt vilken ynnest & lycka �� det är tur att det finns skickliga läkare!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför blir hjärtan frågetecken?

      Radera
    2. Men så fantastiskt! Ja, det är tur att många kan få hjälp, om än inte alla. Jag vet inte varför det blir frågetecken tyvärr :/

      Radera
  6. Fin bild och fint skrivet. Förstår att den är ett den statyetten betyder något särskillt för dig!

    SvaraRadera